Varför normalvärden

En temperatur säger lite på egen hand. Tolv grader i oktober är milt i Kiruna och ganska vanligt i Malmö. För att veta om ett dygn, en månad eller ett år var varmt eller kallt jämför man med vad som är normalt för platsen: normalvärdet.

Vad ett normalvärde är

Enligt SMHI beskriver normalvärden det genomsnittliga klimatet på en plats under en bestämd period, normalperioden. Världsmeteorologiska organisationen (WMO) rekommenderar 30 år. Standardnormalvärden beräknas för 30-årsperioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010, 1991–2020 och så vidare.

WMO använder också två vidare begrepp. Periodmedelvärden omfattar minst tio år och börjar den 1 januari ett år som slutar på 1. Normalvärden i allmänhet är medelvärden över en enhetlig, relativt lång period som innehåller minst tre tioårsperioder. SMHI har sagt att man använder WMO:s definitioner för att undvika förväxling med sina äldre begrepp.

Ett normalvärde är ofta en månadsmedeltemperatur, men det kan också vara ett antal, som antalet dagar med högsta temperatur över 25 °C, eller ett extremvärde, som en månads högsta eller lägsta temperatur.

Vad normalvärden används till

SMHI räknar upp flera användningar:

• Att beskriva dagens klimat, med den senast fullbordade 30-årsperioden, för närvarande 1991–2020.
• Att beskriva ett tidigare klimat, med en tidigare normalperiod.
• Att visa klimatförändringar, genom att jämföra en normalperiod med en annan.
• Att fungera som en "klimatologisk prognos" när ingen prognosmodell finns. SMHI påpekar att en sådan prognos är mycket sämre än en modellprognos för de närmaste dagarna.

Varför normalvärden uppdateras

Tanken med en 30-årsnormal går tillbaka till 1935, då Internationella meteorologiska kommittén i Warszawa rekommenderade den, med 1901–1930 som första internationella normalperiod. Tidigare togs nya normalvärden fram vart 30:e år. På grund av den pågående globala uppvärmningen uppdateras de nu vart tionde år, och SMHI anger att nästa normalperiod blir 2001–2030.

Regelbundna uppdateringar gör att medelvärdena förblir representativa när klimatet ändras eller en mätplats flyttas, och att medelvärden från olika länder går att jämföra. För studier av klimatförändringar behåller WMO 1961–1990 som fast referensperiod.

Normalt är inte samma sak som brukar

Ett normalvärde är ett medelvärde över trettio år, inte ett löfte om ett enskilt år. En månad är sällan exakt normal: avvikelser åt båda hållen hör till vanligt väder, och en enda köldperiod kan dra ner en månad under normalen.

På Temperaturkollen visas en avvikelse med en varm eller en kall färg. Färgen visar bara skillnadens tecken. Den är ingen värdering, och en enda varm månad eller ett varmt år säger i sig ingenting om en trend.

Hur normalen 1991–2020 används på den här webbplatsen, inklusive den dygnsreferens vi räknar fram själva, förklaras i guiden om normalperioden 1991–2020.