Normalperioden 1991–2020

Den aktuella normalperioden är 1991–2020, den senast fullbordade 30-årsperioden. Temperaturkollen använder den i två former: de officiella månads- och årsnormaler som SMHI publicerar, och en dygnsreferens som vi själva räknar fram ur SMHI:s dygnsmedel. De hålls isär och märks olika.

Hur SMHI räknar fram de officiella normalerna

Enligt SMHI är ett normalvärde ett 30-årsmedelvärde som anges för varje månad och för året. En månadstemperatur är medelvärdet av alla dygnsvärden under månaden, och årsvärdet är medelvärdet av de tolv månadsvärdena. Innan en normal kan beräknas för en station måste hela perioden vara komplett för varje månad.

Många stationer har luckor eller började mäta efter 1991. För dem uppskattar SMHI de saknade månaderna ur sambandet mellan stationen och PTHBV, en griddad analys av dygnstemperatur över Sverige från 1961 och framåt. SMHI anger att metoden kräver ungefär fem år med månadstemperaturer för att vara tillförlitlig, och räknar fram temperaturnormaler för alla sina stationer som har minst så mycket. En normal för en kort serie är alltså delvis uppskattad, men den är fortfarande SMHI:s officiella normal.

Sverige 1991–2020

SMHI publicerar temperaturnormalerna för 1991–2020 som en fil med månads- och årsvärden för ungefär 700 stationer. När SMHI jämför normalperioderna har årsmedeltemperaturen i södra Sverige gått från mellan 6 och 8 °C under 1961–1990 till mellan 7 och 9 °C under 1991–2020, och i norra Sverige från mellan −3 och 0 °C till mellan −2 och +1 °C. Årsmedeltemperaturen har stigit för varje överlappande 30-årsperiod sedan 1961, och SMHI påpekar att uppvärmningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som den globala.

Officiella månadsnormaler på webbplatsen

De officiella normalerna används för hela månader, i månadstabellen och i avvikelsestaplarna. Saknar en station officiell normal använder vi i stället månadsmedlet av vår dygnsreferens och märker det "beräknad". Finns ingen av dem visas ett streck.

Vår dygnsreferens

Jämförelsediagrammet behöver ett värde för varje kalenderdag, och SMHI publicerar inga dygnsnormaler. Vi sträcker aldrig ut de officiella månadsnormalerna till dygnsvärden. I stället räknar vi fram en dygnsreferens ur stationens egna dygnsmedel:

• För varje kalenderdag tar vi medelvärdet av alla giltiga dygnsmedel 1991–2020 som ligger inom 7 kalenderdagar åt vardera hållet. Värdet används bara om det vilar på minst 300 dygnsvärden från minst 24 olika år. Klarar färre än 360 av årets 366 kalenderdagar kravet får stationen ingen normalkurva alls.
• Fönstret går runt årsskiftet, så referensen för 3 januari använder också slutet av december. 29 februari är en egen kalenderdag.
• Referensen märks alltid "beräknad referens 1991–2020 (SMHI-data)".

En station som började mäta efter mitten av 1990-talet kan ha en officiell månadsnormal från SMHI men ingen dygnsreferenskurva här, eftersom vår referens kräver verkliga mätningar från större delen av de trettio åren.